Enligt det reviderade EU-direktivet avgörs ett transportföretags krav på energikartläggning av en enda beräkning: den genomsnittliga slutliga energianvändningen under de tre föregående kalenderåren jämförs med gränsen 2,78 GWh per år, alltså 2 780 megawattimmar, och fordonsbränslet räknas med. Sju långväga fordonskombinationer kan räcka för att gränsen överskrids, och då omfattas företaget av kartläggningskravet enligt direktivet. Den svenska lag som genomför kravet planeras träda i kraft den 1 januari 2027; fram till dess gäller lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag.
Vilken energi jämförs med gränsen?
Gränsen gäller den slutliga energianvändningen, och alla energislag räknas med: el, värme och bränslen. I transportbranschen avgörs saken av det sista ledet, för fordonsparkens bränsle är företagets egen energianvändning på samma sätt som terminalens el.
Exempelföretagets förbrukning kommer från två källor: diesel som samlas på tankkorten och el från en terminal, där elen också räcker till uppvärmningen av hallen.
Vilka poster som lämnas utanför den slutliga energianvändningen går vi igenom mot Energimyndighetens gällande anvisningar innan beräkningen låses. När överskridandet är stort avgör avgränsningarna sällan utgången, men i ett gränsfall kan de vända resultatet.
Hur räknas liter om till megawattimmar?
Omräkningen är en enda multiplikation. Som effektivt värmevärde för diesel använder vi i kravkalkylatorn 9,6 kilowattimmar per liter: det effektiva standardvärmevärdet är 42,8 gigajoule per ton och standarddensiteten 807 kilogram per kubikmeter, så en liter är 42,8 × 0,807 = 34,54 megajoule, alltså 34,54 / 3,6 = ungefär 9,6 kilowattimmar. Samma räknesätt ger 8,6 kilowattimmar per liter för motorbensin. Litrarna multipliceras med värmevärdet och divideras med tusen, och resultatet är megawattimmar.
En av exempelföretagets fordonskombinationer kör ungefär 120 000 kilometer om året. År 2024 tankade sju kombinationer sammanlagt 328 000 liter, alltså 328 000 / 7 = ungefär 46 900 liter per kombination, vilket motsvarar ungefär 39 liter per hundra kilometer. År 2025 var litermängden 335 000, alltså ungefär 47 900 per kombination, och beräkningen 47 900 liter × 9,6 kWh/l = 459 840 kWh ger årsenergin för en kombination, ungefär 460 MWh. Sju kombinationer är därmed ungefär 3 216 megawattimmar, samma tal som raden för 2025 i tabellen, innan något har räknats från terminalen.
El och fjärrvärme står färdigt i kilowattimmar eller megawattimmar på räkningarna och behöver ingen omräkning. Eftersom alla energislag räknas med tas också den el som en eldriven fordonspark använder med i beräkningen.
Omfattas exempelföretaget av kravet på energikartläggning?
Exempelföretaget är ett transportföretag med sju fordonskombinationer och en terminal. Litermängderna och terminalens elförbrukning är exemplets egna utgångsvärden från bränsle- och elräkningar, inte branschgenomsnitt.
| År | Diesel (l) | Diesel (MWh) | Terminalens el (MWh) | Totalt (MWh) |
|---|---|---|---|---|
| 2023 | 320 000 | 3 072 | 110 | 3 182 |
| 2024 | 328 000 | 3 149 | 117 | 3 266 |
| 2025 | 335 000 | 3 216 | 114 | 3 330 |
| Genomsnitt 2023–2025 | 327 700 | 3 146 | 114 | 3 259 |
| Enbart fordonsparken, genomsnitt | 327 700 | 3 146 | – | 3 146 |
Summan för de tre åren är 9 778 MWh, så genomsnittet blir 9 778 / 3 = 3 259 MWh per år, och det är det talet gränsen jämförs med, eftersom kravet bedöms utifrån hela den slutliga energianvändningen. Gränsen 2 780 megawattimmar överskrids med 479 megawattimmar, alltså med ungefär 17 procent, så resultatet beror inte på avrundningar. Genomsnittet för enbart fordonsparken är 9 437 / 3 = 3 146 megawattimmar, alltså 366 megawattimmar över gränsen: gränsen överskrids redan med bränslet och terminalen ökar bara skillnaden. Direktivets datum för ett företag som omfattas för första gången är den 11 oktober 2026, men i Sverige gäller kravet genom den nya lagen, som planeras träda i kraft den 1 januari 2027. Därefter förnyas kartläggningen minst vart fjärde år.
Det övre steget ligger vid 23,6 GWh per år, alltså 23 600 megawattimmar. Ett företag över den nivån ska ha ett certifierat energiledningssystem enligt det reviderade direktivet (svensk lag planeras från den 1 januari 2027), och systemet uppfyller samtidigt kartläggningskravet. Ett transportföretag med sju kombinationer hamnar inte där, men med tiotals bilar i parken är genomsnittet värt att räkna om varje år.
Gränserna och tidsfristerna kommer från EU:s energieffektivitetsdirektiv (2023/1791), vars artikel 11 sätter gränserna vid 10 TJ och 85 TJ per år och anger tidsfristerna 11 oktober 2026 och 11 oktober 2027. Varje medlemsstat genomför direktivet nationellt, och en kartläggning görs alltid enligt lagen i det land där objektet finns, så kravet för ett dotterbolag i ett annat land kontrolleras hos myndigheten i det landet.
I exempelföretaget är överskridandet så tydligt att en tankningsmånad som bokförts på fel år inte vänder resultatet, men ett företag nära gränsen bör räkna noga, eftersom treårsgenomsnittet kan överskridas på grund av ett enda livligt år. Alla tre åren räknas därför ur samma underlag och på samma sätt. Den egna situationen går att grovt kontrollera på några minuter med kravkalkylatorn.
Vad betyder fordonsparken i kartläggningen?
Fordonsparken är exempelföretagets energianvändning nästan i sin helhet: 3 216 megawattimmar diesel av en total förbrukning på 3 330 megawattimmar år 2025, alltså ungefär 97 procent. Rapportens viktigaste tal kommer därför från tankkorten, inte från terminalen.
På företagsnivå redovisas energianvändningen per energislag och för all verksamhet, och kartläggningen identifierar de kostnadseffektiva besparingsmöjligheterna och bedömer besparingens storlek. Vad de svenska reglerna kräver av detaljerade kartläggningar på objektsnivå, och hur transportmedel behandlas i dem, går vi igenom mot Energimyndighetens anvisningar innan arbetet börjar. På terminalsidan är åtgärderna ofta desamma som i andra fastigheter, till exempel optimering av effektavgifter.
Vad gäller om gränsen inte överskrids?
Med ett genomsnitt under 2 780 megawattimmar uppstår inget kartläggningskrav enligt direktivets gränser – lag (2014:266) gäller dock stora företag oavsett förbrukning fram till den 1 januari 2027, men beräkningen är ändå värd att göra: samma underlag ger listan på åtgärder med återbetalningstider. Om det finns stöd att söka kontrollerar vi det aktuella läget hos myndigheten innan ni beställer något.
Vårt exempelföretag ligger 479 megawattimmar över gränsen. Med sex kombinationer skulle genomsnittet bli ungefär 2 810 megawattimmar, alltså fortfarande strax över gränsen, och först med fem kombinationer, ungefär 2 360 megawattimmar, hamnar företaget under. Genomsnittet räknas alltid för de tre föregående kalenderåren, så två nya kombinationer, alltså ungefär 900 megawattimmar, räcker för att vända ett genomsnitt under gränsen till ett över den med ett par års fördröjning. Vi på Iiva säljer varken utrustning eller el, så beräkningen leder inte till ett anbud på utrustning utan till besked om vilken sida av gränsen företaget hamnar på.
Vi går igenom tre års förbrukning utifrån era bränsle- och elräkningar och säger om kravet uppstår. Kontrollera läget med kravkalkylatorn eller läs om den lagstadgade energikartläggningen.