Kravet på ett certifierat energiledningssystem avgörs av förbrukningen: ett företag vars genomsnittliga årliga slutliga energianvändning under de tre föregående kalenderåren överstiger 23,6 GWh ska enligt det reviderade EU-direktivet ha systemet infört; den svenska lag som genomför kravet planeras träda i kraft den 1 januari 2027, och fram till dess gäller lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag. ISO 50001 är den internationella standarden för ett sådant system, och ett certifierat system uppfyller samtidigt kravet på energikartläggning i den omfattning certifieringen täcker energianvändningen.

När krävs ett certifierat energiledningssystem?

Kravet enligt det reviderade EU-direktivet har två steg. Ett företag som förbrukar över 2,78 GWh per år gör en energikartläggning minst vart fjärde år, och ett företag som förbrukar över 23,6 GWh per år inför dessutom ett certifierat energiledningssystem. Båda stegen har sin grund i EU:s energieffektivitetsdirektiv (2023/1791), vars artikel 11 sätter gränserna vid 10 TJ och 85 TJ per år och anger tidsfristerna 11 oktober 2026 och 11 oktober 2027.

Gränsen jämförs med den genomsnittliga årliga slutliga energianvändningen under de tre föregående kalenderåren, och alla energislag räknas med: el, värme och bränslen. Vilka poster som lämnas utanför den slutliga energianvändningen går vi igenom mot Energimyndighetens gällande anvisningar innan beräkningen låses, eftersom avgränsningarna avgör utgången i ett gränsfall.

Hur beräknas treårsgenomsnittet?

Den slutliga energianvändningen för de tre föregående kalenderåren läggs samman och summan divideras med tre, och anläggningar inom samma företag hör till samma summa. Exempelföretaget har tre anläggningar. Företagets egna förbrukningsuppgifter som utgångsdata för exemplet är 21 400 MWh för 2023, 24 900 MWh för 2024 och för 2025 per anläggning 12 300, 8 200 och 4 600 MWh. Den slutliga energianvändningen 2025 är alltså 12 300 + 8 200 + 4 600 = 25 100 MWh.

Summan för tre år är 21 400 + 24 900 + 25 100 = 71 400 MWh. Genomsnittet är 71 400 / 3 = 23 800 MWh, vilket överstiger gränsen 23,6 GWh (23 600 MWh). Exempelföretaget omfattas alltså av kravet på energiledningssystem, och det certifierade systemet ska vara infört enligt det reviderade direktivet (svensk lag planeras från den 1 januari 2027).

Nära gränsen avgör ett enda år. Om samma företags förbrukning 2023 hade varit 18 000 MWh vore summan 68 000 MWh och genomsnittet 68 000 / 3 = 22 666,7 MWh. Då skulle genomsnittet överstiga gränsen 2 780 megawattimmar men inte 23 600, och kravet vore en energikartläggning, som ett företag som omfattas för första gången ska ha gjort enligt direktivet den 11 oktober 2026 (svensk lag planeras från den 1 januari 2027). Den egna situationen går att kontrollera på några minuter med kalkylatorn.

Vad innebär ISO 50001 i praktiken?

Standarden bygger ett förfarande, inte en rapport. Företaget slår fast en energipolicy, går igenom sin energianvändning, väljer utgångsnivå och nyckeltal, sätter mål, gör en handlingsplan, följer upp resultatet och behandlar helheten i ledningens genomgång. Det är samma arbete som en kartläggning gör en gång, men inbyggt i den löpande verksamheten: förbrukningen följs upp varje år i stället för vart fjärde.

Certifieringen köps separat. Ett oberoende certifieringsorgan granskar systemet och priset för revisionen avtalas direkt med organet, så det ingår inte i konsultarbetet. Efter förstagångsrevisionen gör organet återkommande revisioner, och den takten bestämmer organet.

Omfattningen är det som avgör nyttan. Certifikatet gäller de funktioner som ingår i systemets avgränsning, så en avgränsning som lämnar en stor del av energianvändningen utanför lämnar också en del av kraven utanför. Hos exempelföretaget ligger 95 procent av energianvändningen i två produktionsanläggningar, så en avgränsning till dessa täcker det mesta med ett enda system. Hur stor täckning som krävs för att kartläggningskravet ska anses uppfyllt kontrollerar vi mot Energimyndighetens anvisningar innan avgränsningen slås fast.

Den uppföljning systemet kräver ger samtidigt data som visar andra besparingsobjekt, till exempel optimering av effektavgifter.

Räcker ISO 14001 eller ett energitjänsteavtal?

ISO 14001 är ett miljöledningssystem och innehåller inte energiledningssystemets krav, så det räcker inte på egen hand. Om en kombination av ett certifierat miljöledningssystem och en energikartläggning enligt kraven godtas, kontrollerar vi det mot myndighetens anvisningar; i praktiken är den delen som saknas just kartläggningen, och den går att göra inom det befintliga systemet så att underhållet inte fördubblas.

Ett energitjänsteavtal, alltså ett EPC- eller ESCO-avtal, kan täcka kravet i den mån den slutliga energianvändningen omfattas av avtalet. Direktivets bilaga XV ställer krav på avtalets innehåll: faktisk uppföljning av förbrukningen, genomförda åtgärder, mätning av framstegen och en ersättning som är bunden till förbättrad energieffektivitet. Om ett sådant avtal godtas som ett alternativ i Sverige, och på vilka villkor, kontrollerar vi mot gällande regler innan ni räknar med det.

Avgränsningen är det väsentliga även här. Om exempelföretagets avtal omfattar uppvärmningen av två fastigheter, alltså 15 procent av den slutliga energianvändningen, gäller en eventuell befrielse bara den delen och de återstående 85 procenten behöver en egen väg.

Hur görs valet?

Ordningen är i praktiken alltid densamma:

  1. Beräkna genomsnittet för de tre föregående kalenderåren med rätta avgränsningar och se vilken gräns det överstiger.
  2. Kartlägg vad som redan finns: ett certifierat miljöledningssystem, ett energitjänsteavtal eller en färsk kartläggning. Det befintliga avgör valet oftare än standardens innehåll.
  3. Avgränsa systemets täckning så att inget krav blir kvar utanför, och kontrollera för en koncern om ett certifikat som täcker koncernens energianvändning räcker.
  4. Slå fast tidsfristerna: det certifierade systemet infört enligt det reviderade direktivet (svensk lag planeras från den 1 januari 2027) och kartläggningen för ett företag som omfattas för första gången enligt direktivet den 11 oktober 2026 (svensk lag planeras från den 1 januari 2027).

Vi på Iiva säljer varken utrustning eller el, så rekommendationen om väg beror inte på vad företaget skaffar efteråt. Våra experter räknar förbrukningsgränsen utifrån era egna siffror och berättar vilken väg som kräver minst nytt underhåll.

Vi börjar med treårsgenomsnittet och en genomgång av de nuvarande systemen. Läs om tjänsten för energiledningssystem eller kontrollera med kalkylatorn vilket krav som gäller ert företag.